Gå till innehållet

Varukorg

Din varukorg är tom

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Vi har aldrig REA men som medlem får du tillgång till exlusiva erbjudanden. Mer information.

Vittranbonaden - ”Har en sensuell symbolik”

En av länets mest spridda konstverk är Paul Sahlins gamla Jämtlandsbonad, med typiska motiv från länet och en text som börjar med ”I Jämtland är artut att vara”. Nu har Frösö handtryck tagit fram en modern variant av det klassiska verket – med snäckor och exotiska frukter.

Konsten är fri och dess syfte är att väcka känslor. Det var de ingångsvärden som designern Carolina Sardal Jerhov gick in med när hon tillsammans med Frösö handtryck bestämde sig för att göra en nytolkning av den klassiska Jämtlandsbonaden, men anpassad för vår tid snarare än Paul Sahlins mer lantbruksbetonade 1900-tal.

Resultatet är ett screentryck i tio färger, med en stor snäcka i centrum för en rad symboliska motiv hämtade från Medelhavsregionen och texten ”I skogen dansar vittror, till dem res ditt glas, under solen och alla hennes stjärnors klara ljus”. Snäckan och frukterna flankeras av åkervindor, ett envist ogräs som på har börjat sprida sig till södra Norrland på senare år och över det hela spänner en stjärnhimmel med måne och sol.

– Stjärnor, måne och det otroliga solljuset, det är Norrland för mig. Jag hade aldrig sett något liknande innan jag kom hit, säger Carolina Sardal Jerhov.

Nyligen tog hon sin masterexamen i textildesign i Göteborg och det var i samband med att hennes tre månader långa praktik på Frösö handtryck avslutades på torsdagen som hon presenterade sitt verk för allmänheten.

Att den nya Jämtlandsbonaden inte liknar Paul Sahlins förlaga anser hon vara själva syftet med den.

– Jag har använt Pauls Sahlins sätt att bygga upp kompositionen, med överlager, underlager och ett mittlager. Men jag ville inte göra en kopia och det finns inga regler för stilgrepp; för det är så nya konstformer skapas och väcka känslor är det man vill, säger Carolina Sardal Jerhov.

Anledningen till att hon har valt att sätta en snäcka i centrum för bonadens motiv är att det är naturens enda riktiga designobjekt. Den består av ett dött material som ändå skapas, formas och byggs på av varelserna som bebor det. Snäckan är den första kända accessoar som de tidiga människorna utsmyckade sina kroppar med och används ofta som symbol för kvinnlig sensualitet och sexualitet.

– Även papayan och granatäpplet har en sensuell symbolik. Det jag vill med den är att tilltala en ny generation kvinnor. Särskilt unga, kontrollerade och duktiga tjejer med budskapet att faktiskt det är okej att vara tjejig, flamsig och stökig, säger Carolina Sardal Jerhov.

Lika väsensskilt som den nya bonaden är i förhållande till originalet är sättet hon har komponerat motivet på.

– Jag har skapat den med hjälp av artificiell intelligens. Jag har instruerat Chat GPT vad jag vill ha, i textform, och fått tillbaka förslag. Sen har jag utvecklat dessa i dialog med programmet tills jag blivit nöjd. Det har varit intressant att använda en så modern metod på ett så traditionellt hantverk, säger Carolina Sardal Jerhov.

Bonaden är tryckt med screentryck i sex färger. Ändå uppfattar ögat tio, eftersom Carolina Sardal Jerhov har använt sig av en teknik som heter övertryck, där färgerna trycks över varandra och på så vis skapar nya nyanser.

67 unika exemplar har hon skapat av bonaden, med en förhoppning om att de ska slå an rätt strängar för den unga generation jämtlänningar hon riktar sig mot.

– Föräldrar brukar tycka att det är lite unket med bonader, men min generation tycker att det är coolt. Jag vill jättegärna att folk ska gilla den och vilja ha den i sitt hem, säger Carolina Sardal Jerhov.

Text: Marcus Berglund, Östersundsposten

 

Lämna en kommentar

Denna webbplats är skyddad av hCaptcha och hCaptchas integritetspolicy . Användarvillkor gäller.

Alla kommentarer modereras innan de publiceras.

LÄS MER

Vimplar, vimplar, vimplar...
Turistvimplar

Vimplar, vimplar, vimplar...

Mest varenda ort i Sverige hade en eller flera olika vimplar från Frösö Handtryck mellan 50- och 70-talet.

Läs mer